onsdag, januari 23, 2008
lördag, januari 19, 2008
fredag, januari 18, 2008
Filmkopior
Fortfarande förkyld har jag ikväll roat mig med att titta på några avsnitt av Celebrity Apprentice (med bl.a. Stephen och Alec Baldwin) och Celebrity Rehab (med Daniel Baldwin).
Men framför allt såg jag precis klart filmen Monster. En film som baseras på - och håll i er nu - TEASERN till Cloverfield! Japp. Ska man skratta eller gråta? Monster är alltså helt och hållet gjord utifrån vad man såg i den korta Cloverfield-teasern som kom i somras.
Filmen följer två tjejer som åker till Tokyo för att göra en dokumentärfilm om miljöhotet. Plötsligt kommer en stor varelse och förstör hela staden och flickorna filmar förstås allt själva med riktigt skakig kamera. Man får förstås aldrig se något viktigt - ett par tentakler, lite brinnande hus och ett och annat stridsplan på himlen - men annars går filmen mest ut på att tjejerna säger åt varandra att sluta filma. Och för att verka så autentiskt som möjligt har de lagt på rikligt med suddiga bilder, snabba klipp och drop-outs på filmen som inte på något sätt liknar verklighetens digitala bildstörningar. (De har typ bara lagt på lite olika störningsfilter i After Effects. Lika kul som uselt. )
I trailern, som du hittar här, kan du se ALLA specialeffekterna i filmen!
Bakom skruttrullen står produktionsbolaget The Asylum som inte verkar ha någon skam alls i kroppen och de har gjort det till sin grej att häva ur sig billiga filmplagiat helt i takt med originalen från Hollywood. När War of the Worlds kom 2005 så släppte dom samma år H.G. Wells' War of the Worlds. När King Kong kom samma år kontrade The Asylum med sin King of the Lost World. Här kommer fler tokroliga exempel:
2006
The Da Vinci Code – The Da Vinci Treasure
Pirates of the Caribbean 2 – Pirates of Treasure Island
Snakes on a Plane – Snakes on a Train
When a Stranger Calls – When a Killer Calls
2007
Transformers – Transmorphers (sett!)
I Am Legend – I Am Omega (trailer)
The Hitcher – The Hitchhiker
Filmen följer två tjejer som åker till Tokyo för att göra en dokumentärfilm om miljöhotet. Plötsligt kommer en stor varelse och förstör hela staden och flickorna filmar förstås allt själva med riktigt skakig kamera. Man får förstås aldrig se något viktigt - ett par tentakler, lite brinnande hus och ett och annat stridsplan på himlen - men annars går filmen mest ut på att tjejerna säger åt varandra att sluta filma. Och för att verka så autentiskt som möjligt har de lagt på rikligt med suddiga bilder, snabba klipp och drop-outs på filmen som inte på något sätt liknar verklighetens digitala bildstörningar. (De har typ bara lagt på lite olika störningsfilter i After Effects. Lika kul som uselt. )
I trailern, som du hittar här, kan du se ALLA specialeffekterna i filmen!
Bakom skruttrullen står produktionsbolaget The Asylum som inte verkar ha någon skam alls i kroppen och de har gjort det till sin grej att häva ur sig billiga filmplagiat helt i takt med originalen från Hollywood. När War of the Worlds kom 2005 så släppte dom samma år H.G. Wells' War of the Worlds. När King Kong kom samma år kontrade The Asylum med sin King of the Lost World. Här kommer fler tokroliga exempel:
2006
The Da Vinci Code – The Da Vinci Treasure
Pirates of the Caribbean 2 – Pirates of Treasure Island
Snakes on a Plane – Snakes on a Train
When a Stranger Calls – When a Killer Calls
2007
Transformers – Transmorphers (sett!)
I Am Legend – I Am Omega (trailer)
The Hitcher – The Hitchhiker
torsdag, januari 17, 2008
Snor, brutna löften och knappgalning
Idag vaknade jag med en gräslig förkylning men kände ändå att det var läge att krypa till jobbet. Jag har inte det minsta problem med att sjukskriva mig lite då och då, men detta var verkligen på gränsen... så jag gjorde ett tappert försök.
På der Arbeit kändes det ändå som att jag borde stannat hemma eftersom snoret bara forsade ut ur mitt huvud. Jag frågade min kollega om det fanns texter som jag kunde ta med hem och börja skissa på illustrationer till. Har inte haft chansen att göra några på ett par nummer nu... eller... jag blev fan inte ens tillfrågan förra gången och i december så undrade jag om jag skulle få göra fler illisar till blaskan och JOOOODÅ, det skulle jag. Men idag när jag frågade så fick jag veta att någon annan hade fått uppdraget. "Det hade jag glömt att berätta" sa han. Så mycket för det löftet.
Skiter jobbet i mig så skiter jag i jobbet. Så efter lunch gick jag iväg på en pressvisning av Juno, som var himla trevlig.
På väg tillbaka från filmen stod jag och väntade vid ett rödljus. Knappen till övergångsstället var tryckt på och lampan under knappen lös tydligt. En gubbe kommer och ställer sig bredvid mig och väntar. Jag räknar sekunderna... och mycket riktigt; det hinner bara gå typ tio sekunder sedan trycker han på knappen, trots att han redan kollat om det lyser.
Det går tio sekunder till. Han trycker igen.
Och då kunde jag inte hålla mig.
"Det ÄR redan tryckt", sa jag. Halvt på skoj, halvt på allvar.
"Jo jag vet", svarar gubben, "men det är en sån där psykisk grej. Som när man åker hiss."
"Ahaaa...", sa jag tveksamt. Förstod inte vad han menade.
"Man trycker och trycker och trycker på hissknappen för att den ska åka fortare!"
Jag tog ett steg bort från honom. Det började bli otäckt.
I samma sekund blev det grön gubbe och jag skyndade mig över gatan. Bakom mig kunde jag höra mannen fortsätta prata med mig...
(Apropå ett inlägg jag gjorde 2006.)
Och i morgon har Cloverfield premiär i USA.
Satans lyckliga amerikanska jävlar.
Här får vi vänta till den 8 februari.
På der Arbeit kändes det ändå som att jag borde stannat hemma eftersom snoret bara forsade ut ur mitt huvud. Jag frågade min kollega om det fanns texter som jag kunde ta med hem och börja skissa på illustrationer till. Har inte haft chansen att göra några på ett par nummer nu... eller... jag blev fan inte ens tillfrågan förra gången och i december så undrade jag om jag skulle få göra fler illisar till blaskan och JOOOODÅ, det skulle jag. Men idag när jag frågade så fick jag veta att någon annan hade fått uppdraget. "Det hade jag glömt att berätta" sa han. Så mycket för det löftet.
Skiter jobbet i mig så skiter jag i jobbet. Så efter lunch gick jag iväg på en pressvisning av Juno, som var himla trevlig.
På väg tillbaka från filmen stod jag och väntade vid ett rödljus. Knappen till övergångsstället var tryckt på och lampan under knappen lös tydligt. En gubbe kommer och ställer sig bredvid mig och väntar. Jag räknar sekunderna... och mycket riktigt; det hinner bara gå typ tio sekunder sedan trycker han på knappen, trots att han redan kollat om det lyser.
Det går tio sekunder till. Han trycker igen.
Och då kunde jag inte hålla mig.
"Det ÄR redan tryckt", sa jag. Halvt på skoj, halvt på allvar.
"Jo jag vet", svarar gubben, "men det är en sån där psykisk grej. Som när man åker hiss."
"Ahaaa...", sa jag tveksamt. Förstod inte vad han menade.
"Man trycker och trycker och trycker på hissknappen för att den ska åka fortare!"
Jag tog ett steg bort från honom. Det började bli otäckt.
I samma sekund blev det grön gubbe och jag skyndade mig över gatan. Bakom mig kunde jag höra mannen fortsätta prata med mig...
(Apropå ett inlägg jag gjorde 2006.)
Och i morgon har Cloverfield premiär i USA.
Satans lyckliga amerikanska jävlar.
Här får vi vänta till den 8 februari.
onsdag, januari 16, 2008
måndag, januari 14, 2008
fredag, januari 11, 2008
Fushigi Circus
Alla bilderna nedan finns inte med i boken, men sjukt snygga grejer gör han!
torsdag, januari 10, 2008
Hur svårt kan det vara?
En kollega frågade mig precis:
"Heter det dataproblem eller datorproblem?"
Jag svarade:
"Det beror på om du menar ett dataproblem eller ett datorproblem."
"Heter det dataproblem eller datorproblem?"
Jag svarade:
"Det beror på om du menar ett dataproblem eller ett datorproblem."
Californication!
Jag är faktiskt inte den som direkt bryr mig om huruvida manuset till en serie eller film är bra...eller om dialogen är välskriven...eller ens om det kryllar av logiska luckor. Jag njuter ofta bäst av vad jag ser. Är det snyggt så är det samtidigt bra.
Men så kommer Californication med så välskrivna och vassa dialoger att till och med JAG gapar! Och även om det vore pretentiöst att säga att man känner igen sig i David Duchovnys stackars Hank Moody så känner man ändå så jävla mycket för honom och hans komplicerade kärleks-, sex- och familjeliv. Eller, jo fan...man känner igen sig...och det är inte alltid de bra sidorna hos en själv heller...
Dialogen mellan Hank och hans märkbart nedstämda 13-åriga dotter Becca, efter att han för typ sjutusende gången svikit henne, sitter som en tjotablängare mitt i nyllet:
H: "Tonight kinda got a little ruined"
B: "It's OK. I'm used to it."
H: "Yeah, well I'll...I'll make it up to you, I swear."
B: "I know."
H: "Do you?"
B: "Sure. You never mean to let me down. But you do."
H: "Yeah, I guess I do."
B: "You know... It's all well and good to talk about happy endings. But if a person can't deliver...if he keeps screwing up... Well, eventually I guess you kinda just have to say...fuck you. Or words to that effect."
I samma sekund som serien släpps på dvd kommer jag att köpa den.
onsdag, januari 09, 2008
Mischmasch
På morgonmötet i morse fick jag till en början rätt bra uppmärksamhet för det jag ville säga, men mot slutet var jag tvungen att skrika för att folk skulle fatta att jag fortfarande pratade. Så jävla irriterande.
Sen kom jag på att jag hade glömt ta med mig finkameran tillbaka till jobbet (hade lånat den över julen) så jag blir tvungen att åka hem på lunchen och hämta. Inte världsjobbigt direkt, men onödigt.
- - -
Skulle åkt finlandsfärja ikväll också, men resan blev inställd p.g.a. sjuka. Kanske lika bra eftersom jag själv är lite hostig...
- - -
I måndags köpte jag ju Guitar Hero III - Legends of Rock till PS3:an. Typ 800 pix för spelet plus trådlös Gibson Les Paul-kopia vilket inte alls var så farligt. Har inte gjort så mycket annat de två senaste kvällarna än att spela rock så att fingrarna nästan blöder. De två första GH gjordes av Harmonix som även låg bakom det i särklass roligaste PS2-spelet – Amplitude – som jag gärna vill kalla mig själv en jädrans hejjare på, men GH är snäppet svårare.
- - -
Så, nu är jag tillbaka från kamerahämtet på lunchen.
Men när jag var hemma - spelade jag lite Guitar Hero då?
Jag har faktiskt ett jobb att sköta om dagarna!!!
Ja, såklart.
Both of the above
- - -
Och idag fyller Ebba år också, hurra!
- - -
Den som kan lista ut varför min blogg inte funkar i Internet Explorer ska jag personligen ge nobelpriset till.
Sen kom jag på att jag hade glömt ta med mig finkameran tillbaka till jobbet (hade lånat den över julen) så jag blir tvungen att åka hem på lunchen och hämta. Inte världsjobbigt direkt, men onödigt.
- - -
Skulle åkt finlandsfärja ikväll också, men resan blev inställd p.g.a. sjuka. Kanske lika bra eftersom jag själv är lite hostig...
- - -
- - -
Så, nu är jag tillbaka från kamerahämtet på lunchen.
Men när jag var hemma - spelade jag lite Guitar Hero då?
Jag har faktiskt ett jobb att sköta om dagarna!!!
Ja, såklart.
Both of the above
- - -
Och idag fyller Ebba år också, hurra!
- - -
Den som kan lista ut varför min blogg inte funkar i Internet Explorer ska jag personligen ge nobelpriset till.
tisdag, januari 08, 2008
Cannes again!
Jag, SEO, Nicolas, Ebba och Carin åker ner... men en massa andra bekanta kommer man ju att stöta på där nere också förstås. (Vild gissning: Stekmössan, Rickard, Abbe, Jakob, Pidde, Anders B, Jan L, Andrea, Emma.)
Här hittar man Ebbas Cannesblogg från förra året. Kul läsning!
Star guitar
Shit vilket eftersläp det är på bloggen nu. Jag skriver om grejer som hände för flera dagar sedan! (Igår köpte jag t.ex. flygbiljetter till Cannes och införskaffade mig även Guitar Hero III, men det lär jag väl inte skriva om förrän nästa vecka... haha!)
I fredags var det i alla fall födelsedagskalas hemma hos Rickard och Chi-An. Födelsedagsbarnet (bild 4) bjöd på varmkorv, drinkar, Guitar Hero (bild 2) och Singstar. Hade ju testat G H hos Bettan förut, men kände mig inte helt bekväm med spelet trots det. Singstar var jag dock bättre på och jag & Dexter (bild 3) var larvigt jämna. Här kommer bilder:





I fredags var det i alla fall födelsedagskalas hemma hos Rickard och Chi-An. Födelsedagsbarnet (bild 4) bjöd på varmkorv, drinkar, Guitar Hero (bild 2) och Singstar. Hade ju testat G H hos Bettan förut, men kände mig inte helt bekväm med spelet trots det. Singstar var jag dock bättre på och jag & Dexter (bild 3) var larvigt jämna. Här kommer bilder:
lördag, januari 05, 2008
Jag är här nu
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)